HEM

OM OSS

ANNONSERA

KONTAKT

‍‍‍ARKI‍‍‍V

K-MÄRKT I VÄRNAMO

”Det ska tåla ögats slitage” är ledordet på Källemo. Kvalité ska inte bedömas i en maskin. Att en stol tål 10000 vippningar är inte detsamma som att den är bra. – Hur en möbel ser ut, det kan man inte testa maskinellt, säger Karin och Erik Lundh, syskonparet som tagit över möbelföretaget efter sin far, grundaren Sven.

Sven, som i sin tur hade sina rötter i ett genuint intresse i konsten, startade egentligen möbelföretaget Källemos tradition ”på riktigt” 1981, då han ställde ut Jonas Bohlins examensarbete från Konstfack, stolen Concrete, i sin monter på Möbelmässan. Som ett uppror mot miljonprojektens standardiseringar och märkningar som Möbelfakta.

– Stolen är obekväm, bräcklig och väger hur mycket som helst. Men den hade andra kvaliteter, den var som en skulptur. Det var det som Sven såg och han hade en egen agenda för Källemo, att låta konsten förenas med möbeltraditionen.  Vi producerade den i 100 exemplar. Då gick den knappt att sälja för 3000 kronor styck. Idag finns en av stolarna på Nationalmuseum och går för sex-siffriga belopp på auktion, berättar Erik.  

Vi sitter och pratar i en vacker kontorsbyggnad. Ljuset silar in via en ljusgård, över stående tidlös panel och golv av sten. Kontoret som byggdes 1991 ritades av arkitekt John Kandell som också ligger bakom flera av Källemos bästsäljare, bland annat hyllan Pilaster.

– John hade ett fantastiskt öga. Han fick idén till just Pilaster när han såg en boktrave på golvet, som bara växte sig högre och högre. Han presenterade idén via ett telefonsamtal och snart var den i produktion. John hade en tanke kring att ingen konstruktion skulle vara mer komplicerad än att man skulle kunna beskriva den på telefon.

Erik och Karin har vuxit upp i en miljö som gett dem ett genuint designintresse, men även kunskapen och modet att förvalta arvet Källemo efter sin far. Genom stor ödmjukhet och en gedigen bakgrund har de utvecklat en fingertoppskänsla för det unika, det som står sig.

– Vi får många förslag till oss, många som vill arbeta med oss. Men de flesta vi väljer att samarbeta med hittar vi på Konstfack, Beckmans eller Malmstens. Vi utvecklar bara tre, fyra modeller per år, berättar de.

MEN HUR VÄLJER NI?
– Vi väljer det som känns äkta. En riktigt bra design görs inifrån och ut och inte i spekulation. En intressant formgivare har ofta brottats med en problematik, haft ett behov av att uttrycka sig och tillslut funnit en väg, det lär man sig att känna igen och respektera. Ju mer man lär sig, desto klarar står det dessutom för en att man i sitt sökande allt som oftast börjar med ett utropstecken, och slutar med ett frågetecken, ler Karin.  

Svensk möbeldesign konkurrerar ofta med dansk, de är väldigt duktiga.

– Danskarna är ett affärsfolk, dessutom har de aldrig haft något trä. Medan vi historiskt har tyckt att vi har råd att vara lite slarviga, vi har hur mycket skog som helst, har de varit duktiga på att förädla, förvalta och sälja.


DET SMÅLÄNDSKA ARVET‍‍‍

I fabrikslokalen, vägg i vägg med det ljusa kontorslandskapet, sjuder det av liv. Mats Theselius fåtölj Bruno monteras och packas. Stolar kläs och en 25-års utgåva av National Geographic skåpet får sina dörrar.

– Just det skåpet kläs in med lövtryckt linnetyg av en bokbindare i Skåne, förklarar Erik. Annars görs alla våra möbler inom en radie av fem mil från Värnamo.


KAN NI VÄLJA VARSIN FAVORITMÖBEL?
– Min är faktiskt just fåtöljen Bruno, för att den är så enkel, säger Erik och Karin fyller i;

– Jag säger John Kandells Solitär och Fredrik Wretmans Ljus färg. De är helt utan ängslan. Det tilltalar mig.

‍‍‍I

Mitt i Värnamo lever det Småländska möbelhantverket.
Bakom en röd tegelfasad monteras och förvaltas ett kulturarv,
en konstskatt, en tradition och framtida klassiker. Vi besöker
möbelföretaget Källemo, där magkänsla är viktigare än trend.  ‍‍‍

TEXT:ULRIKA MELIN WAHLIN
FOTO: MÅRTEN EKBLAD