• Nytt Boende
  • Hemma hos
  • Inredning
  • Hus & Hem
  • Trädgård
  • Våra Mässor
  • Annonsera
  • Kontakt
  • Arkiv
Richard Grönlund, June 2 2023

Trädgårdsmästaren i Stensjö by

Som trädgårdsmästare i Stensjö by har Frida Persson i uppdrag att återskapa trädgårdarna som de såg ut omkring förra sekelskiftet. Här berättar hon hur det är att bo och verka i ett kulturreservat och om dåtidens självhushållning som nu är påväg tillbaka.

Att köra på grusvägen mot Stensjö By är som att glida rakt in i en Astrid Lindgren-film och faktum är att flera scener ur Barnen i Bullerbyn och Emil i Lönneberga faktiskt är inspelade här – mitt bland åkrar och ängar, röda timmerhus och kilometervis av gärdesgårdar. Här kan man uppleva hur det var att bo och verka i en småländsk skogsby kring förra sekelskiftet, men det finns också flera vandringsleder för den som bara vill njuta av de vackra miljöerna. Under 2020 blev Stensjö by utnämnt till Kalmar läns första kulturreservat och i samband med det påbörjades också ett arbete med att återskapa byns trädgårdar. Till sin hjälp tog man trädgårdsantikvarie Maria Flink som har kartlagt hur trädgårdarna såg ut mellan 1880 och 1920, och därefter anställde man Frida Persson som trädgårdsmästare i byn. Nu är hon inne på sin tredje odlingssäsong.

–Det jag tycker är spännande med Stensjö by är att man får lära sig mer om trädgårdar som merparten av befolkningen hade på den tiden och lyfta fram deras berättelser. Slott- och herrgårdsträdgårdar i all ära, men det var ju få förunnat att bo så, säger Frida.

Hon har alltid haft ett stort trädgårdsintresse och så småningom utbildade hon sig till trädgårdsmästare med antikvarisk kompetens vid Gunnebo Slott och Trädgårdar utanför Göteborg och Vea – Norges grønne fagskole i Moelv. Frida kommer ursprungligen från Skåne, men i samband med tjänsten som trädgårdsmästare i Stensjö by har hon och hennes sambo flyttat till Småland, närmare bestämt till ett av husen i byn. Om man bortser från alla djuren såsom grisar, kor, får, höns och katter, är de därmed byns enda invånare.

–Jag är uppväxt på landsbygden och tycker det är fantastiskt att få bo här. Man lär också känna platsen på ett annat sätt när man bor här och kan uppleva den varje dag, året om, säger Frida.

Att restaurera det gröna kulturlandskapet är ett arbete som tar tid och något man ser som ett långsiktigt projekt. Det handlar dock inte enbart om att odla och anlägga en ny trädgård utan framförallt att förändra skötseln och brukandet av den. En av de första åtgärderna var exempelvis att sluta klippa gräset med gräsklippare och istället börja slå allt med lie och slåtterbalk.

–Det fanns dock gräsklippare redan på den tiden, men det var inget bönderna hade, berättar Frida.

Omkring sekelskiftet 1900 var det viktigt att trädgårdarna gjorde nytta. Det slagna gräset blev hö till djuren, på åkrarna närmast byn odlas spannmål och trädgårdarna producerade bär, frukt och grönsaker. Under den här perioden började det även odlas en del prydnadsväxter och på gamla bilder kan man bland annat se sorter som krasse, solros, lejongap och sommarastrar. Under våren kunde man också njuta av narcisser och andra vårblommande lökar, och Frida berättar att man nog sålde dem som snittblommor inne i Oskarshamn.

–Det vanligaste var att man hade en blomsterlist vid husväggen, men endast på framsidan. Man hade också buskar och perenner som solitärer ute i gräsmattan, säger Frida.

 På baksidan av husen fanns köksträdgårdarna, både små trädgårdsland och stora kålgårdar. Eftersom det inte finns så mycket dokumenterat från bondträdgårdarna är det svårt att säga exakt vad som odlades men man kan utgå från att det var grödor som gick att förvara och lagra under vintern. På bilder har man bland annat kunnat se potatis, rabarber, ärtor och bönor. Några vanliga kryddor var senap, persilja, mejram, pepparrot och kummin. På gården har man också haft turen att hitta en gammal frökatalog från 1923. Den tillhörde Eugen Stensiö som bodde i ett av husen och han har också bockat för sorter som han har provodlat, bland annat en morot som heter ’St Valery’, en palsternacka som heter ’Student’ och en rödbeta som heter ’Egyptisk plattrund’.

–Det roliga med dessa sorter är att de finns att köpa hos fröhandlarna än idag. De är inte de godaste sorterna men väldigt lättodlade, ger bra avkastning och har goda lagringsegenskaper och det var det som var viktigt förr, säger Frida.

I Stensjö by fanns också gott om fruktträd och framöver kommer man fortsätta att återskapa dåtidens fruktlundar med både äpplen, päron, körsbär och plommon. Det kommer planteras nya fruktträd, men i trädgårdarna finns också en del rotäkta fruktträd som inte är ympade, och dessa kommer man föröka genom att släppa upp rotskott.

–Jag tänker ofta att ”Varför ska man egentligen odla de gamla sorterna?”. Men många gånger är det en slags försäkring. När det vi odlar idag inte funkar längre, på grund av klimat eller olika sjukdomar, då har vi någonting att backa tillbaka till. Om vi släpper de gamla grödorna så har vi inte det. Många gamla sorter har också anpassat sig lokalt och det är också en styrka, säger Frida.

Hon märker att intresset för trädgård och självhushållning har ökat, inte minst nu under lågkonjunkturen då grönsaker har blivit mycket dyrare. Folk har också blivit mer medvetna om vad de äter och Frida får många frågor från besökare och på sina sociala medier.

–Att bli helt självförsörjande är ett heltidsjobb och det är inte många som har tid med det idag, men det är ett bra sätt att kunna dryga ut hushållskassan på. Det som är så fantastiskt med odling är att det inte kräver så mycket. Har du bara en liten yta så kan du komma långt, säger Frida.

Hon tipsar om att sätta fruktträd och bärbuskar, och ett knep är att ta en stickling från din eller din grannes bärbuske. På en säsong kommer den ha växt till sig och inom några år kan du njuta av färska bär till frukosten. Lättodlade grönsaker är ärtor, spenat, sallad, rädisor och olika rotfrukter.

–Vem blir inte lycklig av att få gräva upp sin egen potatis? säger Frida.

Frida Persson
Ålder: 30 år
Gör: Trädgårdsmästare
Bor: Stensjö By utanför Oskarshamn
Familj: Sambon Nicklas och en hund som heter Ture
Intressen: Fotografering, dans och musik, måleri
Tre favoriter att odla: Jordgubbar, vaxbönor och spenat
Instagram: @tradgardsmastaren_i_stensjoby

Stensjö by
Kalmar läns första kulturreservat som ligger strax utanför Oskarshamn. Stensjö by ägs och förvaltas av Kungliga Vitterhetsakademien med stöd från Länsstyrelsen och är ett populärt besöksmål som är öppet året om. I byn arbetar fyra personer med att bruka, levandegöra och bevara kulturlandskapet som det såg ut i småländsk skogsby omkring sekelskiftet 1900. Här ligger boningshus och ladugårdar tätt samlade i klunga och du kan stöta på både grisar, höns och utrotningshotade lantraser som rödkullakor och helsingefår. Stensjö var från början namnet på en gård som finns omnämnd redan 1351, men då skrevs det Steenzöö.

Tips till dig som har en gammal trädgård

Text: Emilia Thor
Foto: Johan Gustavsson

 


Written by

Richard Grönlund

Previous När knoppar brister
Next Gårdsgastronomi i Kastlösa