Emilia Thor, June 30 2020

Henrik Schyffert - Om livet, långfilmsdebuten och kärleken till Öland

Henrik Schyffert är en av Sveriges främsta komiker, nybliven småbarnspappa och just nu aktuell med sin första långfilm Spring Uje spring. Han är också halvölänning och har spenderat alla sina somrar på ön han beskriver som ”mysig och svennig”. Ett semesterparadis med tyska husvagnar, vita plaststolar och mjukglass snarare än hippa sushiställen.

Hej Henrik! Hur är livet som småbarnsförälder?
–Det är roligt. Det känns som att man går omkring med en liten kött-tamagotchi, för det ska ätas, bytas, fixas och sovas middag. Man hinner inte med så mycket annat. Han är väldigt snäll men han går på thailändsk tid så det är många tidiga mornar.

Hur är du som pappa?
–Jag ser mig själv som en kamin. Jag står i hörnet och håller mig varm, och behövs jag så kliver jag fram. Jag försöker vara närvarande men inte curlande. Och det gäller för alla mina barn.

Du och din flickvän Nour El Refai bor på varsitt håll, hur funkar det?
–Det funkar jättebra, det är bara fem minuters promenad mellan. Vi hade varsin lägenhet när vi träffades och som vi båda gillar. Dessutom är det svårt att trycka ihop två olika familjer. Har man lyxen att undvika det så är det skönt. Men vi sover ihop varje natt, ibland hos mig och ibland hos henne.

Din favoritplats i hemmet?
–Jag har en hängmatta som jag älskar. Man kan sitta där i timmar och bara gunga, det är världens mysigaste.

Hur skulle du beskriva din stil? Ljust och fräscht?
–Absolut inte ljust och fräscht, snarare motsatsen. Det är mörkt och murrigt. Färgglatt och brokigt. Det får helt enkelt bli lite som det blir. Är det något man tycker om tar man fram det och är det något man inte gillar plockar man bort. Efter min och Fredrik Lindströms föreställning ”Ljust & Fräscht” fick man sig en tankeställare och jag har försökt undvika de fällorna. Att till exempel bygga ett spa i källaren för att rädda sitt äktenskap funkar inte.

Din familj har även ett sommarhus på Öland. Berätta!
–Jag är halvölänning eftersom min pappa är från Öland. Vår markplätt i Glömminge har vår släkt haft sedan 1700-talet, och det är på riktigt. Vi har haft det som sommarställe hela mitt liv och med tiden så ärvde alla barnen lite skog av farfar, så då byggde vi ett hus precis bredvid som år vårt. På somrarna är vi 17-18 personer där nere och alla har sitt krypin.

Hur funkar det när hela släkten samlas?
–Det funkar bra. Man har fått lära sig vad man ska göra och inte göra. Det bästa tipset är att respektera folks gränser och att gå ifrån när det blir tjafs. Det är svårt att få en 40-talist att byta åsikt, det är ungefär som att få Carola att åka tunnelbana. Så tycker man att en person inte har rätt ska man inte börja diskutera utan bara gå därifrån.

Du är ju med i TV4-serien Sjölyckan, som handlar om en familj som samsas om ett lantställe. Kan du känna igen dig i serien?
–Absolut. Det är väldigt mycket material som är taget från riktiga livet. Jag har alltid med mig en anteckningsbok som jag fyller på med saker som jag kommer på. Ett exempel är när en i familjen börjar träna och äta nyttigt, och sen får alla andra skuldkänslor när de äter pommes frites. Det har hänt hos oss.

Är det du som är träningspersonen?
–Nej, jag tränar för att kunna äta pommes frites.

Vilket är ditt bästa sommarminne därifrån?
–Man går igenom olika faser som alla för med sig fina minnen. Det var härligt när vi var tonåringar och cyklade runt. Man kunde grilla och sådär. Sedan tog vi 101:an till Borgholm och slogs med folk från Nässjö. Sånt som alla gör. Nu handlar det mer om avancerade såser som ska göras till grillningen. Och nu är det jag som står och skriker ”klättra ner från taket”.

Vad är det bästa med Öland?
–Att det inte är så hippt och trendigt som Gotland och västkusten. Det är lite mysigt och svennigt som jag gillar. Det är tyska husvagnar, vita plaststolar, foppatofflor och mjukglass. Det finns inte så många sushiställen på Öland.

 Vad tycker du om ölänningar?
–Jag älskar dem! De är väldigt svåra att smöra för och imponera på. Och det gillar jag.

En annan känd sommarölänning är ju Robert Gustafsson. Ses ni något när ni båda är här nere?
–Det var längesedan. Han är en hemmakatt, precis som vi. Men jag har varit hemma hos honom i Byxelkrok och han har varit här. Vi har skrivit flera grejer till Nilecity här hos mig på Öland, bland annat sketchen med reggae-ölänningarna. Den kom till när vi körde förbi Rasta vid infarten till Ölandsbron och vi började skämta om rastafari.

Saknar du tiden med Killinggänget?
–Det var väldigt skrattigt och roligt. Mycket tjafs, skrik och kärlek, som ett italienskt äktenskap. Allt har sin tid, men jag saknar det inte.

Hur skulle du säga att din humor har förändrats med åren?
–Nu för tiden skämtar jag mer om mig själv och mina egna brister. Jag gräver i mina egna sår istället för att skämta om andra. Det handlar mer om saker jag bryr mig om på riktigt, saker jag retar mig på eller tycker är intressanta. Jag har helt enkelt blivit mer vuxen och mogen.

Hur funkar det att vara tillsammans med en komiker?
–Det är väldigt praktiskt och hon är väldigt rolig. Vi hittar ofta på skämt tillsammans och läser varandras grejer. Vi kan till exempel sitta i bilen och komma på kul saker som vi skriver ner.

Du är aktuell med din första långfilm Spring Uje spring. Berätta!
–Filmen skulle haft premiär den 20 mars men nu är den framflyttad till 28 augusti. Den handlar om musikern Uje Brandelius som får reda på att han har Parkinsons sjukdom i ganska ung ålder. Sedan är det en massa skämt om det. Lite som livet självt, både roligt och allvarligt. Uje och hans familj spelar sig själva men det är en spelfilm, ingen dokumentär. Det är en fantastisk historia så det har varit jätteroligt att jobba med dem.

Vad hade du för relation till Uje tidigare?
–Vi var inte jättenära kompisar, men vi kände varandra förr. Jag var även ett fan av hans band Doktor Kosmos. Det var Uje som kom till mig och frågade om jag ville göra filmen. Jag tror det var för vi hade många gemensamma områden såsom humor och musik. Jag kände helt enkelt till hans värld.

Vem tycker du ska gå och se den?
–Jag tycker alla som har familj ska gå och titta på den. Det är en familjehistoria om hur Uje och hans familj försöker lösa hela situationen. Jag tror alla som har en familj kan känna igen sig.

Henrik Schyffert

Ålder: 52 år.
Gör: Komiker och regissör.
Bor: Stockholm.
Familj: Tre barn och en tjej.
Bästa egenskap: Lugn i kris.
Sämsta egenskap: Självupptagen.
Skrattar åt: Mina tre barn och min tjej.
Lägger helst på grillen: Gör en sockerkakssmet. När du grillat klart ställer du den på eftervärmen och när du ätit är sockerkakan klar. Servera med glass och jordgubbar.

Mina smultronställen på Öland

Kackelstugan i Västra Sörby
Mormors kaffestuga i Stora Rör
Alvedsjöbodar i Löttorp

Text: Emilia Thor
Foto: Pär Bäckstrand/

Written by

Emilia Thor

Previous Sommarfest på Ängsbacken
Next Snickaren som bygger sin egen framtid